Vad är Kryptovaluta och hur handlar man med det?

Vi har nu uppdaterat vår kurssektion med en komplett utbildning om kryptovalutor från Princeton.

Klicka här för att hoppa till kurssektionen

{!{wpv-view name=‘affiliate-crypto-currency-trading-list’}!}

Vad är kryptovaluta?

Du har säkert läst om folk som var med från början och som lyckades bli rika på Bitcoin. Trots att det har gått så många år sedan kryptovaluta, även kallad virtuell valuta, blev ett faktum så är det få som verkligen förstår vad det här är. Samtidigt som politiker och förståsigpåare säger att kryptovalutor aldrig kommer att få ett verkligt fäste så talas det mer och mer om det cashfria samhället. Det finns länder som redan nu har gjort det klart att de inte kommer att uppdatera sedlar och mynt med nya motiv då de jobbar med övergången till elektroniska system som gör fysiska pengar helt onödiga. Enkelt sagt så är kryptovaluta digitala pengar som är formade för att ge säkra och anonyma transaktioner. Systemen som gör den här typen av pengar möjliga använder sig av kryptografi som omvandlar information till en kod som inte går att hacka i första taget. Med koden så kan man hålla ordning på transaktioner och köp. Det finns flera olika kryptovalutor att använda sig av för handel online. Något som är lite förbryllande är att svenska regeringen och politiker inte tycks vara så aktiva med beslut omkring kryptovalutor. Från andra länder så har man gått ut med uttalanden om till exempel Bitcoin, men från svenskt håll så har det varit rätt så tyst. Kanske har man inte riktigt insett hur pass stort inflytande de virtuella pengarna kan komma att få i en värld där folk mer än gärna vill bli av med storbankernas makt och inflytande. Hur lång tid det kommer att dröja innan man betalar uteslutande elektronisk går inte att säga, men att det är på gång tycks det inte råda några tvivel om.

Kryptografi är inget nytt koncept

Faktum är att kryptografi har använts rätt så länge. Under andra världskriget så använde man sig av denna teknik för att kunna kommunicera på ett säkrare sätt. Idag så är det samma metod som man använder för att kryptera de digitala pengarna men metoden har förstås utvecklats. Med datorer och nya inslag av matematisk teori så har man fått fram system som är otroligt säkra. De kan skydda både information och pengar som rör på sig online på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Den första kryptovalutan som använde sig av ett modernt matematiskt system var Bitcoin och den tillkom redan 2009. Idag så är Bitcoin fortsatt den populäraste digitala valutan men numera så finns det många fler. Det kan röra sig omkring 1000 olika kryptovalutor så det här är minst sagt ett spännande område där det händer en hel del!  

Kryptovalutans historia

Man skulle ju kunna tro att kryptovalutan utvecklades med tanke på att skapa digitala pengar och krossa storbankerna, men valutans vagga finns faktiskt i en helt annan uppfinning. Satoshi Nakamoto som ligger bakom Bitcoin hade inte som avsikt att utveckla en ny valuta. När han var på väg att lansera Bitcoin i slutet av 2008 så meddelade han att han hade utvecklat ett Peer to Peer system för elektroniska pengar. Det vill säga ett system mellan vänner, användare, hellre än mellan användare och banktjänst, och sedan till användare igen. Det allra viktigaste med Satoshis uppfinning var att han lyckades skapa ett digitalt cashsystem som inte var centraliserat. Många försök hade gjorts tidigare men ingen hade lyckats skapa något som fungerade så bra som Satoshis system. Satoshi gav sig på att ta fram en digital lösning för pengar där man delade mellan användare istället för att vända sig till en central enhet för att förmedla pengar och information. Det är detta som lade grunden för det som vi idag kallar för kryptovaluta.

Utan en central enhet

För att kunna skicka digitala betalningar så måste man ha ett nätverk där det finns konton med pengar och transaktioner mellan olika konton. Ett vanligt problem med den här typen av nätverk är att man får dubbla utgifter. Man måste se till att varje enhet inte måste lägga ut samma summa två gånger. Detta har man traditionellt sett gjort med en server som fungerar som central enhet som håller ordning på hur mycket som skickas och vad som finns på konton. Med kryptovalutasystem har man inte denna centrala enhet. Det betyder att varje del av nätverket måste klara sin bit perfekt. Varje användare i nätverket måste ha en lista med alla transaktioner för att kunna se om kommande transaktioner är giltiga eller om de utgör ett försök till dubbel betalning. Nu undrar du förstås hur alla användare kan synkroniseras så att man får samma uppgifter. Om användarna i nätverket inte är överens om ett saldo kommer det hela inte att fungera. Man måste vara fullständigt överens om alla transaktioner. Vanligtvis använder man en central auktoritet som kommer att hålla ordning på och publicera saldon, så hur kan man bli överens om denna centrala enhet inte finns på plats? Det var just detta som tycktes omöjligt tills Satoshi kom med sin uppfinning. Han gjorde det som ingen trodde var möjligt. Han lyckades få fram enighet utan den centrala enheten. Det var just detta som gjorde det möjligt att skapa kryptovalutor där man helt slipper mellanhanden i form av en bank eller betalningstjänst. Detta revolutionerade hela världens syn på digitala pengar och betalningar online, och vi har ännu bara sett toppen av isberget av denna revolution som är i full sving online.

Men vad är egentligen kryptovalutor?

Det är rätt så komplicerad teknologi som ligger bakom kryptovalutor. Om man ska definiera dessa på ett enkelt sätt så skulle man kunna säga att det rör sig om begränsade poster i en databas som ingen kan förändra utan att först uppfylla särskilda krav. Den som kan lite om vanliga valutor känner igen konceptet för det beskriver ju varje valuta som finns. Om du tar en titt på pengarna som finns på ditt bankkonto så rör det ju sig om precis samma sak. Det här är poster i en databas som bara kan förändras då särskilda villkor uppfylls. Man kan även se konceptet med helt vanliga mynt och sedlar. De ingår ju i en allmän fysisk databas som först förändras då du rent praktiskt äger mynt och sedlar. Alla former av pengar är bekräftade poster i en databas som inkluderar konton, saldon såväl som transaktioner. Med tanke på detta så är det inte helt omöjligt att förstå att kryptovalutan online kan fungera precis lika bra som fysiska sedlar och mynt.

En transaktion av kryptovaluta

Det är så kallade miners som bekräftar transaktioner av kryptovalutor. När Bitcoin en gång startades så kunde vem som helst fungera som miner. Idag så är det stora företag som har råd att investera miljoner i kryptovalutor som gör detta. Mekanismen som styr databaserna med kryptovaluta fungerar på ett mycket unikt sätt. Å ena sidan så har varje användare tillgång till all transaktionshistoria. Man kan se precis hur olika belopp har rört sig. Men samtidigt så kan man inte se precis vem det var som flyttade ett visst belopp och till vem för varje användare anges bara som siffror. Varje användare kan se hur mycket som finns på varje konto men kan inte veta vem detta konto egentligen tillhör. Om Hasse skickar ett visst belopp till Stig, kommer det att stå att detta belopp har flyttats och det kommer att vara signerat med Hasses privata nyckel. När signaturen är gjord så syns transaktionen i nätverket. Den har skickats från en användare till en annan. Det här är rätt så grundläggande och det fungerar med vanlig nyckel-kryptologi. Transaktionen syns i stort sett på en gång men det kan ta lite tid innan den blir bekräftad. Bekräftelse eller godkännande är otroligt viktig då det handlar om kryptovalutor. När man inte har fått en transaktion godkänd så innebär det att den fortfarande är pågående och då kan den förfalskas. Men när bekräftelsen är gjord så finns det inte längre något att fuska med och man kan heller inte göra transaktionen ogjord. Den kommer att finnas för all framtid i nätverkets historia av transaktioner. Det är denna historia som kallas för blockkedjor eftersom man kan säga att det rör sig om en slags kedja av transaktioner.

Det är endast miners som kan godkänna transaktioner

Miners har som uppgift att godkänna transaktioner i nätverket. En miner kommer att ta en titt på en transaktion och sedan klassa den som godkänd och sprida informationen i nätverket. När en transaktion är godkänd så måste varje del av nätverket lägga till den till databasen. Den blir en del av blockkedjan. Miners tjänar på att ge denna tjänst. Varje godkännande ger en viss andel kryptovaluta. För att undvika missbruk av nätverket så satte Satoshi regeln att miners måste investera en viss andel arbete med sina datorer för att få utföra godkännanden. De måste hitta en så kallad hash som är en krypto-grafisk funktion som länkar samman ett block med det som kom före. I Bitcoin systemet så kallar man detta för Proof of Work och det baseras på en algoritm med namn SHA 256 Hash. När minern har hittat en lösning så kan han bygga ett block och lägga till detta till blockkedjan. Det här ger rätten till att lägga till det som kallas för en coinbase transaktion och som kommer att ge honom ett visst antal mynt av valutan. I Bitcoin systemet så är detta metoden som man använder för att skapa godkända Bitcoins. Man kan bara få nya mynt om miners löser kryptografiska pussel. Det här pusslet kräver mer datorkraft ju mer komplicerat det är, och det finns bara ett visst antal mynt som kan skapas under en viss tidsperiod. De egenskaper som en transaktion kommer att ha är:

  1. Det går inte att gå tillbaka och göra den ogjord. När man har gjort en transaktion så är den gjord. Ingen kommer att kunna ändra på detta. Inte minern, inte en användare, ingen! Det betyder att det är kört om du skickade pengar till någon som lurade dig. Det betyder också att du inte kan få tillbaka pengar som en hacker fick fatt i på din dator.
  2. Den är anonym. Inget konto och ingen transaktion kan kopplas till en verklig person. Du får pengarna till en adress som består av en kedja på omkring 30 karaktärer. Det är inte helt enkelt att med denna information få fram vem kontot tillhör trots att man ser transaktionen helt öppet.
  3. Transaktioner är snabba. Det sker omedelbart inom nätverket och godkänns inom någon minut. Det går lika snabbt oavsett var i världen du skickar pengarna.
  4. Du får hög säkerhet. Det är bara den som äger en privat nyckel som kan skicka kryptovalutan. Pengarna är låsta i ett allmänt kryptografisystem. En adress inom systemet är otroligt säker och mycket svår att knäcka eller missbruka.
  5. Ingen ska godkänna dig för att du ska få använda valutan. När du har laddat ner mjukvaran så kan du ta emot och skicka kryptovaluta som du önskar. Ingen kommer att kontrollera din kreditvärdighet.

Ett helt nytt system har tagit form

Man kan helt klart säga att kryptovalutorna är en slags attack mot de traditionella bankerna. Det har man varit väl medvetna om. Länder som Kina har gått ut och motsatt sig Bitcoin och annan kryptovaluta, medan andra länder som Japan har ställt sig positiva till den. Det är förstås så att kryptovalutorna skarpt utmanar våra vanliga valutor som USD, Euro och SEK. Precis vad som kommer att hända när Bitcoin når det satta taket på 21 miljoner som man tror kommer att ske år 2140 är det ingen som vet. Men det att man har satt det antal kryptovalutamynt som kommer att finnas gör att man kan räkna ut med rätt så stor exakthet hur många mynt som kommer att finnas vid en viss tidpunkt. En annan intressant sak med detta system är att det inte bygger på skulder. Kryptovalutan bygger bara så sig själv. Det går inte att hindra någon från att använda mynten och det går inte att hindra någon från att ta emot dem. Man kan inte få en transaktion ogjord och den är helt anonym. Det här är saker som ingen traditionell bank kan slå. Därmed så är kryptovalutor ett hot mot centralbanker och andra institutioner som naturligtvis fortsatt vill behålla kontrollen över pengaflödet.

Början på en ny världsekonomi

När man lyssnar på experter som talar om kryptovalutor så påpekas det ofta att det rör sig om valutor med hög volatilitet som kan vara svåra att förutspå. Samtidigt så talar man ofta om att politiska ledare från olika länder bör ta dessa på allvar, att det faktiskt rör sig om början på en ny världsekonomi. Det som skiljer Bitcoin från tidigare försök att skapa digitala pengar är Satoshis system har dragit till sig så många användare. Man kan likna det hela lite vid en religion där folk går med i massor trots att de inte är helt på det klara med vad det egentligen handlar om. Man skulle kunna säga att kryptovalutan är digitalt guld. Guld som ingen ekonomisk politik i världen kan påverka. Dessutom så menar många att den här typen av pengar kommer att behålla sitt värde, och till och med öka i värde i framtiden. Just det att man kan betala så snabbt och till vilken del av världen som helst gör också att valutorna blir så attraktiva. Detta utan att man tummar på saker som anonymitet. De nya kryptovalutorna är av stort intresse för olika marknader och för privatpersoner såväl som för företag. Det gör att de redan nu spås påverka världsekonomin och förändra hur vi ser på pengar och ekonomisk politik.  

Stort intresse för investeringar

Även om man redan nu kan använda sig av kryptovalutor som Bitcoin för att betala online så finns det ett större intresse av att investera i valutorna. Kryptovalutorna har lagt grunden för en marknad för investerare och spekulanter. Det har skapats plattformar för handel av dessa valutor och volymen på den dagliga handeln via dessa plattformar överstiger den volym som man kan se på några av Europas största börser. Volatiliteten är som sagt extrem. Mynt kan stiga i värde med 10 % per dag, ibland kan det till och med röra sig om förändringar på 100 %! Dagen efter så kan myntet förlora precis lika mycket i värde. Om du har tur så kommer ditt mynt att växa med flera hundra procent på några dagars tid. Då har du tjänat en rejäl hacka på att handla med kryptovaluta. Det är fortfarande Bitcoin som står i centrum för handeln men det har dykt upp flera hundra olika alternativ. En del av dessa är riktigt spännande för den som vill ta en del av kakan innan den äts upp. Några intressanta alternativ till Bitcoin är:

Ethereum logoEthereum

Denna kryptovaluta utvecklades av Vitalik Buterin och den ses som nummer två efter Bitcoin. I detta system så godkänns inte bara konton och saldon i blockkedjan utan också så kallade stater. Det gör att man med Ethereum kan hantera transaktioner såväl som mer komplicerade program och kontrakt. Ethereum inkluderar flera olika system som DigixDAO och Augur. Därmed så kan man se Ethereum som en familj av olika kryptovalutor och inte bara en enkel kryptovaluta.

ripple logoRipple

Ripple är namnet som får vissa att se rött. Det här nätverket har en kryptovaluta med namnet XRP men här ligger fokusen inte så mycket på själva valutan. Med XRP så jobbar man mer med att försvara nätverket mot spam. Det är Ripple Labs som skapar XRP-mynten och som distribuerar dessa. Detta gör att man inte riktigt ser på Ripple som en kryptovaluta med bra potential. Men bankerna gillar Ripple. Alltfler bankinstitutioner anammar systemet vilket kan vara väl värt att beakta.

litecoin logoLitecoin

Då Bitcoin ses som kryptovalutornas guld så är Litecoin silver. Det här systemet är snabbare än Bitcoin och har en ny algoritm för mining. Systemet utvecklades för att fungera lite som ett småsyskon till Bitcoin. Via Litecoin så kunde andra kryptovalutor som Dogecoin och Feathercoin se dagens ljus. De använder sig av samma kod-bas som Litecoin men har förfinats ytterligare. Nu blev inte Litecoin nummer två efter Bitcoin som man hade tänkt sig, men systemet utvecklas fortfarande och ses av vissa som en slags backup till Bitcoin om Bitcoin skulle krascha.

monero logoMonero

Det här systemet togs fram med tanke på att man med Bitcoin kan följa transaktioner. Med Monero så får man så kallade ringsignaturer som gör att man inte kan se transaktionerna i blockkedjan på samma sätt. Det här kallas för Cryptonite och den första versionen av systemet kallades för Bytecoin. Bytecoin avvisades och istället så skapades Monero samt en del andra kryptovalutor som bygger på samma struktur. Monero har blivit mycket populärt och blev accepterat som valuta av Darknetmarkets år 2016. Det här ökade värdet på valutan.

Hur ser framtiden ut för Kryptovalutor?

Det händer mycket inom kryptovalutahandeln. Varje dag så dyker det upp en ny valuta samtidigt som en tidigare variant försvinner. De som var med från start tjänar mer och mer på detta medan nya investerare förlorar pengar. Man kan bli minst sagt imponerad då man ser de löften som en ny kryptovaluta kommer med. Men sanningen är den att de flesta nyheter försvinner inom några månaders tid. Det ser inte alltid så städat ut på kryptovalutamarknaden och man får vara medveten om att det kan vara riskabelt att ge sig in på denna handel. De flesta är dock överens om att kryptovalutorna som koncept inte kommer att försvinna och att de kommer att förändra världen. Ta bara det att folk från världens alla hörn köper Bitcoin för att gardera sig mot nedskrivning av lokala valutor. Revolutionen går inte att stoppa och banker och regeringar inser att denna uppfinning kan innebära att de förlorar kontrollen. Frågan är då hur man kommer att hantera detta. Ska man som Kina säga nej tack och stå vid sidan och se på, eller som Japan säga ja tack och ge sig in i leken? Hur ska du själv ställa dig till kryptovalutorna? Kanske kan du liksom andra tjäna på att ge dig in i leken nu då det fortfarande är rätt så enkelt att handla. Det går ju till och med att få fatt i gratis Bitcoins så du skulle kunna tjäna pengar på handeln utan att lägga verkliga resurser mer än din tid på den.

Hur får man gratis Bitcoins?

Det går som sagt fortfarande att få fatt i gratis Bitcoins. Det är inte lika lätt som det en gång var men den som vill lägga tid och kraft på detta kan se goda resultat. Räkna inte med att bli rik över en natt med gratis Bitcoins. Men med följande metoder så kan du eventuellt samla på dig några mynt här och där…

Samla bitcoins genom spel

Det finns flera spel där man kan samla Bitcoins. Ett exempel är det som heter The Blockchain Game. Spelet finns i Google Play Store och man ger email och bitcoinadress för att vara med och spela. Det ges en utbetalning en gång per vecka. Det hela finansieras med reklam så man får stå ut med en hel den annonser då man spelar. Man ska ta sig upp i nivå för att få bästa belöningen. För var tionde nivå så kan du välja att plocka ut Bitcoins eller att ta dig vidare. Ett annat spel heter Bitcoin Popper. Här spelar man på en slags spelautomat. Man kan betala för uppdateringar men då är det ju inte längre fråga om gratis Bitcoins. Ett tredje spel är Roll and Ball där man kan välja hur mycket reklam man vill ha, 10 % eller 40 %. Man kan också få Bitcoins för att man läser böcker. Det här är en riktigt spännande metod och något som gör att man kan få ut lite mer av att vara med. Kan också vara något som passar den som inte är så intresserad av spel riktigt bra.

Kryptovalutan är den ultimata bonusen

Med kryptovaluta så kan de som jobbar med marknadsföring online finna nya sätt att locka till sig kunder. Kryptovalutor är en gratis gåva som blir alltmer populär. Många är villiga att göra en hel del för att tjäna lite Bitcoins på det. Det kan vara att dela information på Facebook, att publicera en länk på sin blogg, och mer. Man kan rentav söka upp möjliga källor till gratis kryptovaluta och gå med på att sprida budskap eller annat. Casinon har börjat ta emot kryptovaluta som betalning och här kan man verkligen se stora möjligheter med att använda sig av gratismynt som gåvor. Bonusar är eftertraktade bland de som spelar. Då man kan använda bonusen på ett så attraktivt sätt både i casinot och som investering så blir det riktigt spännande. Ju mer företag och privatpersoner förstår om kryptovalutor ju mer kommer vi att se av dessa som reklam och bonus. Den som är med redan nu kan komma att tjäna mycket på det då det fortfarande går att hitta gratis utdelning av valuta på spännande sätt. I och med att valutorna stiger i värde så förändras bilden och det kan komma att bli svårare att hitta gratismynt så det gäller att hoppa på tåget innan det är försent! Nedan har vi sammanfattat en hel videokurs om kryptoteknologi och Bitcoin som har publicerats av Princeton university. Det finns även en gratis nedladdningsbar bok på Princetons hemsida om. Hämta boken här!

Introduktion om kryptoteknologi och kryptovalutor

Hur Bitcoin uppnår decentralisering

Mekaniken bakom Bitcoin

Hur man lagrar och använder Bitcoins

Bitcoin mining

Bitcoin och anonymitet

Politiska landskapet och regleringar kring Bitcoin

Alternativa miningpussel

Bitcoin som plattform

Altcoins och ekosystemen kring kryptovalutor

Bitcoins framtid

Lånebelopp:5000 kr
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 3 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 12000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 3 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 12000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 49 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 6 - 36 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 30000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 60 mån
    💵 Min3000 kr
    💰 Max 25000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 60 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 0 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 76 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 30000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 0 - 0 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 60 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 3 - 60 mån
    💵 Min2000 kr
    💰 Max 50000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 2 - 3 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 12000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 21 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 26 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 25000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 24 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 12 mån
    💵 Min3000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 180 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 600000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 96 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 50000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 0 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 36 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 40000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 72 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 40000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 1 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 5000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 22 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 60 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 180 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 600000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 3 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 12000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 60 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 50000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 36 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 30000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 60 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 30000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 22 år
    🗓️ Låneperiod 3 - 24 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 2 - 24 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 40000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 12 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 3 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 10000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 24 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 80 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 50000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 6 - 60 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 35000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 180 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 600000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 2 - 24 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 40000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 2 - 24 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 40000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 23 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 144 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 600000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 20 år
    🗓️ Låneperiod 24 - 180 mån
    💵 Min5000 kr
    💰 Max 5000000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 12 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 12 - 144 mån
    💵 Min1000 kr
    💰 Max 500000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info
  • ❗ Åldersgräns 18 år
    🗓️ Låneperiod 1 - 12 mån
    💵 Min500 kr
    💰 Max 20000 kr
    📈 Ränta n/a
    Mer info